(Ibland för) extrema träningsmetoder på gymmet

Det finns en uppsjö av tekniker för att försöka nå total uttröttning av de arbetande musklerna. Jag har inte plats här att noga gå in på dem alla (om jag nu kände till alla…), men de vanligaste är:


°  Superset och triset: Två eller tre övningar som tränas direkt efter varandra utan vila. Utförs antingen för antagonistmuskler (som biceps och triceps), eller för samma muskelgrupp.

 

°  Descending sets (down the rack, dropset): Träning med successivt lättare vikter till total utmattning.


° Föruttröttning: Träning av assisterande muskler eller antagonister direkt innan huvudövningen i syfte att neutralisera dessa.


° Partiella repetitioner: Träning av endast en del av rörelsebanan, endera med relativt tung vikt eller i slutet av ett set.


° Negativa repetitioner (excentrisk träning): Träning där du bromsar en tyngre vikt än du förmår lyfta aktivt (positivt, koncentriskt).

 

° Passning, cheating: Kan användas för att uppnå en variant av descending sets.

 

Idén bakom dem alla är förstås att ge muskelfibrerna en riktig omgång, och framför allt att en lyckas rekrytera maximalt många av dem i de arbetande musklerna. I princip är alla modellerna bra för detta, även om en kan ha sina favoriter. (Själv älskar jag descending sets samt supersets med en isolerad och en sammansatt övning för samma muskelgrupp). Men min poäng nu, är att detta är just extrema träningsmetoder. Om du begagnar dig av dem jämt och ständigt, bränner du ut sig och har helt missat poängen med progression! Vad ska du sedan ta till, liksom? Dessutom finns samma risker som med överdrivet passade: Att du inte lär dig att köra seten fullt ut på egen hand. Hur många kan det – egentligen?

Etiketter: träningsupplägg gym

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv