.

Kians "egentligen"

Under denna rubrik kommer jag att publicera en rad blogginlägg om allt möjligt kring träning och hälsa. Med tiden, och med lite hjälp från mina medarbetare och er, hoppas jag kunna täcka så många relevanta och intressanta områden och frågor jag bara kan. Gym och styrketräning kommer ändå att dominera (i varje fall mina egna inlägg), eftersom det är det jag kan bäst.

 

Jag har valt att kalla inläggen för mina ”egentligen”, eftersom det är ett ord som återkommer gång på gång i texterna. Det markerar dels att jag vill ifrågasätta många vanliga föreställningar, och dels att det ofta handlar om ett högst personligt tyckande. Det finns inga slutgiltiga sanningar i sådant här, och det finns ofta flera bra svar på samma fråga!

 

Kommentera gärna. Jag ser fram emot tillägg, protester, medhåll och givande debatter.

 

PS. Kolla gärna också på bloggen kring mera hbtq-relaterade frågor under fliken ”TransForm trans”! DS

 

2014 > 07

Det händer att jag slänger ur mig negativa saker om andra tränare, gym, träningstrender eller producenter av olika tillbehör och tjänster i träningsvärlden. Det tycker många är dumt, eftersom de menar att vi liksom ska hålla ihop inom branschen och strunt lite samma vad en tycker är bra eller inte – det viktiga är väl att folk tränar alls? Men nu är jag ju känd som kritisk till delar av den bransch som jag själv är verksam i, och därmed naturligtvis också till vissa aktörer. För nej, jag tycker inte det automatiskt är bra bara för att folk tränar. Träning kan vara rent skadlig i värsta fall, och det finns dessutom en rad fenomen kring träningen och träningskulturen som jag menar är dåliga för människor av en rad andra skäl. Samtidigt finns det förstås mycket och många som jag tycker är bra, och vissa som är jättebra, och det vore ju egentligen dumt att inte göra den skillnaden.  
 
Det har hänt ett par gånger nu att jag ganska oartkulerat sagt blä om exempelvis Martin ”Axon” Löwgren, som ju på senare tid har blivit lite av någon som alla förväntas förhålla sig till på ett eller annat vis (bland annat efter Jacob Gudiols kritiska artikel, men redan innan hårt debatterad på Flasback och Kolozzeum (tänker jag inte länka till, nej)). Jag bläar också lätt åt vissa typer av gymkedjor, tillskottsindustrin i stort, träningsmodeller och inte minst åt de människoideal som kroppskultur allt mer drar åt. Men ”blä” är väldigt onyanserat, och Axon och flera andra som arbetar i en liknande tradition är inte enkom urusla eller okunniga – inte ens i mina självfallet subjektiva ögon. De flesta har sina förtjänster och kritiken träffar bara oftast i vissa aspekter. Så jag ska försöka nyansera mig: Det finns ett antal saker i den moderna träningsvärlden, och framför allt då muskel- och gymkulturen som jag är rätt less på. Nämligen: 1) att så mycket handlar om att banta ner underhudsfett till varje pris och att detta marknadsförs som ”hälsa”; 2) att den hetsar människor som endast vill träna för sin hälsas skull att träna som om de siktade på prestation; 3) att det som en gång var en lite udda sport i dag och med ”fitness” har övergått till allmänt påbjudna och därtill hårt könade ideal; 4) att detta är en värld som på många håll rymmer och uppmuntrar till sexism och hbtq-fobi; 5) att den så okritiskt marknadsför varje kosttillskott vare sig det fungerar eller ej; och 6) att så många i den där branschen ogenerat plagierar andras material, pratar med auktoritet om saker de inte kan osv. Nu håller förstås inte alla håller alls alla med mig om var och en av de här punkterna, vare sig i att det skulle vara på det viset, eller att det i så fall skulle vara något fel med det. Men nu har jag de uppfattningar och värderingar jag har, och det är dem jag utgår från.

Som tur är det väldigt få som gör sig ”skyldiga” på varje av dessa punkter, och troligen inte heller Axon. Men så länge han, och många av de andra kommersiellt inriktade aktörerna gör det på några av dem, kommer jag fortsatt att förhåll mig skeptisk till dem.

MEN: han (och många andra) tycks vara jäkligt bra på att få med sig folk och få dem att kämpa hela vägen, tro på vad de gör och ha roligt. Och vad det anbelangar, unnar jag honom varenda spänn han tjänar! Träningen och maten i sig verkar inte alls tokig, och det är mycket viktigare att en kommer till skott, och ännu mer att en inte misslyckas halvvägs, än att allt ska behöva vara så perfekt. Och den biten verkar han ha hajat. Ingen dör precis av lite L-glutamin, eller en period av för lågt underhudsfett, men kan mycket väl göra det av inaktivitet eller kroppsdysfori.

OCH: det är väldigt få av oss som jobbar praktiskt med träning som skulle leva upp till de höga krav som en lätt kan tro att en sådan som Gudiol har. Det är viktigt att inte folk springer omkring och lär ut dumheter förstås, men fakta kan andra få rota fram. Det skulle inte bli många tränare kvar annars… Jag försöker själv främst fokusera på vad som är relevant och på att bilda mig en uppfattning om vem som är trovärdig eller inte. Ibland läser även jag en vetenskaplig originalartikel, men om jag gjorde det för allt skulle jag inte hinna göra annat. Axon har egentligen inget att tillföra faktamässigt som inte vilken hyggligt utbildad tränare som helst kan. Problemet är det att en då måste vara tydlig med att inte allt är självpåhittat eller att en är ”expert”. Och det är nog också främst detta som motiverat kritiken. Gudiol är jämte ett antal andra människor expert på tränings- och kostlära, och ser förmodligen rött då någon utan att ha tillräcklig täckning utger sig för att också vara det. Löwgren är expert på att få folk att köpa och köra, och det kan jag tycka borde vara bra nog.

Visa hela inlägget »