.

Kians "egentligen" är bloggen om träning och hälsa

Under denna rubrik kommer jag att publicera en rad blogginlägg om allt möjligt kring träning och hälsa. Med tiden, och med lite hjälp från mina medarbetare och er, hoppas jag kunna täcka så många relevanta och intressanta områden och frågor jag bara kan. Gym och styrketräning kommer ändå att dominera (i varje fall mina egna inlägg), eftersom det är det jag kan bäst.

 

Jag har valt att kalla inläggen för mina ”egentligen”, eftersom det är ett ord som återkommer gång på gång i texterna. Det markerar dels att jag vill ifrågasätta många vanliga föreställningar, och dels att det ofta handlar om ett högst personligt tyckande. Det finns inga slutgiltiga sanningar i sådant här, och det finns ofta flera bra svar på samma fråga!

 

Kommentera gärna. Jag ser fram emot tillägg, protester, medhåll och givande debatter.

 

PS. Kolla gärna också på bloggen kring mera hbtq-relaterade frågor under fliken ”TransForm trans”! DS

 

2010

Gammaldags situps har länge varit en no-no. Nu har de blivit populära igen, troligen i vågen av functional training. Vad ska en tro?

 

Situps skiljer sig från alla crunch-varianter (där du låser höften och bara drar in bröstet mot magen) genom att de också involverar höftböjarna, och vi har fått lära oss de inte är bra just därför. Men egentligen: Det har aldrig varit fel att träna höftböjarna, och inte heller sammansatta övningar för den delen. Situps har alltså varit okej hela tiden. Men det betyder inte att chrunches har blivit dåliga. De är fortfarande överlägsna om en vill isolera magmusklerna.

 

Vad som däremot är mindre bra – i såväl situps som crunches, är om du gungar och rycker eller om du drar med armarna bakom huvudet. Prova att hålla i håret (eller öronen, för er som har ont om hår). Då kör du garanterat strikt! När du blir trött kan du sedan flytta fram händerna och minska hävstången, och när du blir trötttrött, kan du ta stöd om knäna.

 

Visa hela inlägget »

När det gäller gruppträning av olika slag, gäller samma saker som jag sa förra gången om funktionell träning: De är så bra som de motsvarar det syfte du har, och om de gör det hänger väldigt mycket på vem som satt samman och leder passen. Sedan är det enormt viktigt att en har roligt när man tränar, särskilt med tanke på om en vill etablera en vana. Gillar du gruppträning bäst, är det vad du ska köra!

 

Jag är egentligen alls ingen expert på alla de varianter som finns i denna bransch, varför det vore dumt att uttala sig för precist om enskilda former. (Men, jo, jag har provat många, och jag vet vad jag själv gillar och inte...) Vad jag däremot vågar säga, är att gruppträning generellt aldrig kan ge den optimala effekt som en får när en tränar individuellt och renodlar de fysiska kvaliteterna (även om vissa typer – som spinning – kan individanpassas i stor grad).

 

Men de utgör de ett suveränt komplement till sådan träning. Och de ger automatiskt en jäkla pepp. Och det är den typ av träning som många tycker är den roligaste. Och det är förbaskat svårt och tråkigt att träna koordination till musik på egen hand…

 

Visa hela inlägget »

Funktionell träning är (nåja, nästan) senaste flugan på gym och bland pt:s. Men vad är det egentligen? Och är det bra?

 

Det syftar, som många vet, på träning som består av sammansatta övningar (med rörelse över flera leder och där flera muskler arbetar koordinerat). Inte sällan kombineras styrketräning med någon form av konditionsdito. En strävar också i stor utsträckning efter träning med bara kroppen som belastning, alternativt med ”naturliga” redskap (läs bildäck i stället för skivstång). Namnet antyder att denna träning skulle vara särskilt bra ur ett vardagslivs- eller idrottsperspektiv: här får man användbar styrka, och inte bara fernissa!

 

Och, jo: ”Funktionell träning” är ofta jättebra. Och funktionell. Och rolig! Om den inte är klokt sammansatt, är den inte bra, inte rolig och inte funktionell. Namnet är lite missvisande. All möjlig träning kan vara funktionell. Det är helt en fråga om vad du har för syfte med den. Träning med fria vikter är definitivt funktionell för de flesta, och träning med maskiner kan vara optimalt funktionell för den som är under rehab. Och det är inte självklart alla gånger att ett bildäck är bättre än en stång. Eller att armhävningar är bättre än bänkpress.

 

Hitta en ledare som verkligen vet vad hen gör, och ni har en träningsform som ger en jättefin fysik! Vill man renodla olika kvaliteter, kan ändå de gamla hederliga styrke- och konditionsmodellerna vara mera effektiva.

 

Visa hela inlägget »

Det finns nog ingen kroppsdel som är så populär och omskriven som just lilla magen. Nästan alla vill ha en platt sådan och många kämpar för en sexpack. Men det är inte helt lätt och ibland kan tipsen verka motstridiga. Hur lyckas en egentligen?

 

För den som vill trimma ner midjan gäller en kombination av träning och förbränning. Att en inte kan punktförbränna är allmänt bekant (även om träning kan ge det intrycket, eftersom kraftigare muskler syns igenom så att säga). Så här gäller det alltså gå, springa, cykla, simma osv., kanske i kombination med att tänka på vad och hur mycket en äter.

 

För all träning av yttre magmusklerna gäller att du strävar efter att närma bröstkorg och bäcken. Detta kan göras på en mängd sätt, alla ungefär lika bra (sorry). Du kan börja rörelsen från bröstkorgen (som i en situp) eller från bäckenet (som i hängande benlyft) och du kan göra rörelsen rak eller snett åt sidan (för att få med de sneda bukmusklerna i högre grad). Sedan finns det en räcka varianter med olika redskap och vinklar. Testa och behåll dem som känns bra för dig! Bortsett från att det är trevligt med variation, räcker det med ett par. Fler tips:

 

°         Många tränar magen varje pass. Bortkastad tid, tycker jag. Det räcker gott med

          ett par gånger i veckan, som för andra muskler.

 

°         Magmusklerna jobbar till vardags inte bara dynamiskt (under rörelse), utan

          också mycket statiskt. Lägg därför in statiska moment i magträningen: håll stilla

          och spänn, gå långsamt tillbaka.

 

°         Du behöver normalt inte stretcha mage eller korsrygg. Det är bra att ha ett

          ganska ”tajt” paket över buken!

 

°         Glöm inte att träna också de inre bukmusklerna (core)! De syns inte, men är

          enormt viktiga för hållning och stabilitet. Vi återkommer med tips på detta.

Visa hela inlägget »

En får ideligen höra om hur viktig kosten är för träningsresultaten. Nyligen läste jag om en pt som menade att den utgör 80 procent av vad som krävs för att lyckas nå sina mål. Stämmer det egentligen?

 

Kosten är jätteviktig, men jag kan inte förstå hur en alls kan tala om procent i en sådan fråga, och ännu mindre hur en kan höfta till med ett så högt tal. Jag föredrar att i stället se de olika faktorerna som samverkande länkar i en kedja. Resultatet blir förstås inte bättre än den svagaste av länkarna. Inte hjälper det om en äter optimalt, om en sedan inte tränar, eller hur? Då blir resultatet noll. Omvänt blir betydelsen hundra: om en inte tillför den energi och de byggstenar som behövs, hjälper det inte hur bra en än tränar. Sedan finns det ju några fler länkar: om en petar i sig en massa giftigheter, sover dåligt eller mår pyton mentalt, går det så klart ut över träningen, också för den som äter och tränar bra…

 

Det allra viktigaste när det gäller kost och träning, är att äta ordentligt i anslutning till passen. En rejäl måltid några timmar innan, något lätt strax före och litet snabba kolhydrater med en skvätt protein efter är helt rätt.

Visa hela inlägget »